Igår hade vi en heldag i Köpenhamn. Först strosade vi runt på Ströget. Bland alla andra som kom på idén att åka till Danmark en klämdag!
Ludvig smakade sin första pölse och den blev godkänd!

Vi var inne i Lego affären. Shit vilka stora bygge de har gjort. Se bara på detta...

Vi satt en stund på en uteservering i värmen!
 
Efter att ha gått fram och tillbaka på Ströget så tog vi tåget till Fields. Där kunde Ludvig få röra på sig lite och det tyckte han var roligt. Han fick även en ballong inne i en affär.
  
När vi sen tyckte det var dags att åka hem gick vi mot tågstationen. Där vi möttes av dåliga nyheter. Bron är avstängd för all trafik till och från Sverige.
Jaha, hur ska vi nu komma hem och när?!
Det kom några tåg som bara skulle till Kastrup. Vi funderade på att iallafall ta oss dit. Men efter att en tågvärd rådde oss att stanna kvar i Örestad så gjorde vi det. Efter ca 40 minuter (18.45) kom det ett tåg där det stog Växjö på. Det tåget ska iallafall till Sverige, så det SKA vi med. Folk var inte direkt villiga att släppa på oss med vagn. Men när jag ska, vi MÅSTE med. Vi måste hem med vår son, så flyttade de sig i den mån det gick.
 Tåget var ju ganska fullt.
När tåget väl stannade på Kastrup var det kaos. Flera hundra stod på perrongen som skulle med till varje pris. Tyvärr stod vi mitt vid dörren juh. De som skulle av hade svårt att komma av. Ingen ville flytta sig från dörrarna och vi kunde ju inte gå av för då hade vi inte kommit på igen. Folk bara skrek flytta på er/gå in längre/jag ska med. Några lyckades klämma sig förbi. Några som kom på hade stora väskor som de tryckte på båda sidor om vagnen. De drog de längs min rygg (ajaj!). Tillslut fick jag nog. En man drog och slet så nästan vår sufflet gick av. Då sa jag vi har faktiskt en barnvagn här som håller på att gå sönder. Efter två gånger insåg han att sa kan han inte hålla på och lyfte upp sin väska. En annan man skulle med fast dörrarna inte gick och stänga för han stod i vägen. Han tryckte på oss och på en gravid kvinna bakom. Då sa både jag och Patrik, du kan inte trycka hur mycket som helst. Du måste förstå att det står en barnvagn här och en gravid kvinna, ta det lugnt! Tillslut gick det iallafall att stänga dörrarna och vi kunde åka vidare. Som tur var blev vi bara 1½ timme sena. Men med en liten som börjar bli trött, vill man bara hem. Jag förstår även de andras frustration som inte kom med tåget, efter att ha väntat i timmar. Men hade vi inte haft barn som måste hem och sova, så hade jag nog väntat på nästa tåg!
Vi hade iallafall tur som hade trevligt folk precis bredvid oss, som inte brydde sig när Ludvig tittade och kände på dem och deras kassar. Ludvig var superduktig hem. Visst gnällde han till lite, men det får man göra i sådana här situationer!
Förrutom tågresan hem så hade vi en superhärlig dag i Danmark :)