Lilla Maja Elsa Linnéa Frieberg

Fredagen den 14/9 kl 14.10 kom hon till världen i raketfart.

3205 gr och 52 cm

Nästan exakt samma mått som storebror.

Ludvig vägde bara 95 gr mer!

 

I fredags vaknade jag som vanligt utan att något hänt på natten. Men jag började känna ett tryck i magen nedåt. Ingen konstigt tyckte jag för så hade jag haft någon dag tidigare också, utan att något hänt. Så jag satte igång att städa, lägga ordning och dammsuga i vår garderob. När klockan var 10.40 hade jag en konstig känsla. Jag ringde mamma och frågade om hon kunde komma och vara hos mig, för jag ville inte vara själv hemma med Ludvig. Mamma kom vid 12 och då tyckte jag att sammandragningarna började komma lite mer regelbundet. Kanske läge att ringa hem Patrik?! Men jag ville äta lunch först och sen hålla koll med värktimern hur tätt det kom. Efter bara två mätningar så insåg jag att jag måste nog åka in. Ludvig somnade i den här vevan, som tur var! Jag ringde Patrik 12.40 och han satte sig på cyklen direkt. Jag ringde förlossningen och förklarade hur det var och att det gick så fort sist, så nu ville jag komma in. Det var inga problem. Mamma ringde efter en taxi och strax efter 13 åkte vi iväg. 13.20 kom vi in på förlossningen och blev tilldelade ett rum. Barnmorskan som tog emot oss satte CTG på mig och sa sen att det skulle bli byte av personal 13.30, sen gick hon. Jag kunde inte ligga med CTG, det gjorde allt för ont att ligga på rygg med dem på magen. Så jag satte mig upp och då gick vattnet 13.35. Det var nytt för mig, så vi ringde efter någon. Då kom två nya barnmorskor in. De tog av mig CTG och ville kolla hur öppen jag var. "4 cm, så det här tar nog ett tag till". Jag behövde gå på toa och det var helt ok. Men inne på toan kom värkarna tätare och tätare, så barnmorskan fick hjälpa mig ut från toan och hade hämtat lustgasen. Jag stod och lutade mig vid sängkanten en stund (5-10 min). Sen tyckte jag att jag skulle gå in på toa och bajsa. Då ville barnmorskan ha upp mig i sängen med meningen "Det är renare i sängen". Vad händer frågade jag. "Du ska föda barn". Upp i sängen och lite krystvärkar senare så kom lilla räkan till världen 14.10!

Hon hade navelsträngen runt halsen två varv, men skrek redan innan de hade tagit bort den! Så det var skönt!!

När jag tittade på klockan och såg att hon "bara" var 14.10 trodde jag att klockan hade stannat.

Vi kom ju in för 50 minuter sen?!

 

Allt gick bra och vi mådde bra allihopa, om än lite chockade. Jag sprack inte lika mycket denna gång, som jag varit lite orolig för. Så det var underbart att få stanna kvar med lilla Maja och Patrik. Jag kommer ju ihåg Majas första timmar på ett helt annat sätt, än med Ludvig. Min kropp är inte riktigt lika mörbultad heller. Nu kan jag ju gå!

 

Denna gång fick jag ligga på familje BB och det var så skönt att ha eget rum! Patrik hade fått sova över, men för både Ludvigs och mammas skull var det bäst att Patrik kom hem och var med Ludvig. På lördagen var jag redo att åka hem, men en barnläkare måste göra en kontroll på bebisen innan man får åka hem. Så det var en lååång väntan till kl 16.30 innan läkaren kom. Allt såg bra ut med lilla Maja. Tyvärr fick vi inte åka hem till Ludvig, eftersom inte alla vattenkoppor var torra :( Vilken besvikelse! Alla andra vi har frågat på VC, MVC och sjukvårdsupplysningen har sagt att det inte är någon fara eftersom hon har ett visst skydd från mig. Men barnläkaren sa att man vet inte hur stort skyddet är. Så han rekomenderade inte att vi åkte hem till storebror. Jag frågade lite desperat om jag iallafall fick bli utskriven och flytta hem till min mamma. Det var inga problem, på BB behövde jag inte ligga. Så det var skönt att få komma hem till mamma iallafall :) Tur hon bor så nära! Patrik kom och hämtade oss. Jag var tvungen att åka hem om och hämta saker och krama min stora kille, saknade honom juh!! Så en liten snabb titt på Maja fick han. Det första han sa var "Jag vill ha den"!

I två nätter bodde vi hos mamma. Sen såg Ludvigs koppor bra ut och alla vi kunde se var torkade. Det var skönt att komma hem på riktigt. Så jag kunde kramas med Ludvig och Patrik kunde gosa med Maja.

 

Även om det var tråkigt att gå och vänta på lillan, så var det bra att hon låg kvar på grund av Ludvigs vattenkoppor. Annars hade vi fått bo hos mamma längre.

 

Nu lär vi känna livet som tvåbarnsfamilj :)

Ludvig är hur go som helst med Maja! Det är så roligt att se :)

Tack för alla grattis och lyckoönskningar!